På Wellify har vi sedan starten intresserat oss för forskning om hur dagliga rörelsepauser påverkar vår psykiska och fysiska hälsa.Här har vi samlat aktuell vetenskaplig forskning och oberoende studier inom området.
Folkhälsomyndigheten betonar att all rörelse räknas och att även korta stunder av aktivitet bidrar till välbefinnande och bättre ork. Myndigheten beskriver också att långvarigt stillasittande innebär förhöjda hälsorisker och att regelbundna rörelseavbrott därför är viktiga.
En stor internationell studie med över 135 000 deltagare visar att även små ökningar av fysisk aktivitet kan ha betydelse för vår hälsa. Forskarna vid bland annat Karolinska Institutet beräknade att fem minuter extra pulshöjande aktivitet per dag skulle kunna förebygga omkring 6 procent av dödsfallen bland de minst aktiva. Studien visar också att minskat stillasittande kan ge positiva hälsoeffekter.
Vetenskaplig referens: Ekelund U. m.fl. (2026). Deaths potentially averted by small changes in physical activity and sedentary time. The Lancet.
DOI: 10.1016/S0140-6736(25)02219-6
En randomiserad studie med 52 kontorsarbetare undersökte effekterna av återkommande mikroträning under tolv veckor. Deltagarna genomförde tre till sex korta rörelsepass per dag, på en till tre minuter vardera. Forskarna såg förbättringar i blodtryck och självupplevd stress i träningsgruppen. Studien ger lovande resultat för mikroträning som ett inslag i arbetsplatsens hälsoarbete.
Vetenskaplig referens: Liu K. & Liang X. (2026). Workplace-embedded exercise-snack to interrupt sedentary work: A 12-week randomized trial on blood pressure and perceived stress with implementation implications.
DOI: 10.1016/j.actpsy.2026.107895
Forskare vid Karolinska Institutet undersökte hur regelbundna rörelsepauser påverkade personer med obesitas och en stillasittande livsstil. Deltagarna fick påminnelser om att röra sig tre minuter varje halvtimme. Efter tre veckor såg forskarna förbättringar i fasteblodsocker och blodsockrets variation under dagen. Studien visar hur återkommande rörelseavbrott kan bidra till en bättre blodsockerreglering.
Vetenskaplig referens: Smith J.A.B. m.fl. (2021). Three weeks of interrupting sitting lowers fasting glucose and glycemic variability, but not glucose tolerance, in free-living women and men with obesity.DOI: 10.1152/ajpendo.00599.2020
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan stillasittande och depression hos över 43 000 svenskar. Studien visar att det är viktigt att skilja mellan passivt stillasittande, exempelvis tv-tittande, och mentalt aktiva aktiviteter som läsning. Att ersätta passivt stillasittande med fysisk aktivitet kan vara betydelsefullt för den psykiska hälsan.
Vetenskaplig referens: Hallgren M. m.fl. (2020). Cross-sectional and prospective relationships of passive and mentally active sedentary behaviours and physical activity with depression.
DOI: 10.1192/bjp.2019.60
En doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att individanpassade mobilappar har potential att inspirera människor till positiva livsstilsförändringar. Forskningen lyfter särskilt fram betydelsen av motivation, användarvänlighet och individanpassning. Digitala verktyg kan därmed vara ett värdefullt stöd för den som vill få in mer fysisk aktivitet och andra hälsosamma vanor i vardagen.
Vetenskaplig referens: Callum Morison Regan (2026), doktorsavhandling, Karolinska Institutet.
En forskningssammanställning av elva kontrollerade studier visar att korta träningspass, så kallade Exercise Snacks, kan förbättra konditionen hos tidigare fysiskt inaktiva vuxna. Träningspassen var högst fem minuter långa och genomfördes flera gånger under dagen. Resultaten visar att träning kan delas upp i små, återkommande tillfällen och ändå ge positiva effekter.
Vetenskaplig referens: Rodríguez M.Á. m.fl. (2026). Effect of exercise snacks on fitness and cardiometabolic health in physically inactive individuals: systematic review and meta-analysis.
DOI: 10.1136/bjsports-2025-110027
En systematisk forskningsöversikt med 18 studier och över 1 100 kontorsarbetare visar att digitala påminnelser kan bidra till mindre stillasittande. I genomsnitt minskade sittandet med cirka tolv minuter per arbetsdag, samtidigt som antalet steg ökade med omkring 1 000. Resultaten visar hur enkla digitala verktyg kan hjälpa människor att skapa fler tillfällen för rörelse i vardagen.
Vetenskaplig referens: Leppe-Zamora J. m.fl. (2025). The effect of computer prompt in breaks of sedentary behaviour among office workers: a systematic review and meta-analysis.
DOI: 10.1186/s12966-025-01781-0
